Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilken syn fem gymnasielÀrare i svenska har pÄ motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta stÀlls sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur lÀraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att uppnÄ syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nÀmner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatet tyder Àven pÄ en relation mellan hur respondenten ser pÄ motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

Medarbetarnas motivation Àr avgörande för att uppnÄ organisationens mÄl. Syftet med studien var att undersöka vilka av de tvÄ ledarskapsstilarna (transformativa och transnationella) som har mest pÄverkan pÄ medarbetarnas motivation.  Undersökningsgruppen bestod av 40 personer. Resultaten visade att bÄde transformativa och transaktionella ledarskapsstilarna Àr nödvÀndiga pÄ medarbetarnas motivation. Det specifika resultatet visade att den transformativa ledarskapsstilen hade en högre effekt pÄ medarbetarnas motivation. Resultatet av studien kommer att vara till nytta för att bÀttre förstÄ hur medarbetarna motiveras..

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilken syn fem gymnasielÀrare i svenska har pÄ motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta stÀlls sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur lÀraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att uppnÄ syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nÀmner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatet tyder Àven pÄ en relation mellan hur respondenten ser pÄ motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

Sammanfattning Syftet med denna undersökning var dels att undersöka hur ledare motiverar sina medarbetare utifrÄn inre och yttre motivationsaspekter, dels att se vilken ledarskaps stil som ledarna utövar utifrÄn transformellt och transanktionellt ledarskap med hÀnsyn till hur de motiverar sina medarbetare. Följande frÄgestÀllningar besvarades i studien: Hur motiverar ledarna sina medarbetare utifrÄn inre och yttre motivationsaspekter?Hur kan man beskriva ledarskapen utifrÄn transanktionellt och transformellt ledarskap beroende pÄ hur ledarna motiverar sina medarbetare?Finns det nÄgra skillnader mellan hur de intervjuade ledarna skapar motivation bland sina medarbetare? Om det finns skillnader, hur kan man karakterisera dem? Jag besvarade frÄgestÀllningarna genom att anvÀnda mig av kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. Som analysverktyg anvÀnde jag mig av begrepp som inre och yttre motivation, transformellt och transanktionellt ledarskap. Min slutsats Àr att det finns skillnader i hur ledarna motiverar sina medarbetare men att de alla anvÀnder sig utav bÄde inre och yttre motivationsaspekter. UtifrÄn hur ledarna motiverar sina medarbetare visar största del pÄ ett transformellt ledarskap, dock visar en del av ledarna Àven till viss del pÄ ett transanktionellt ledarskap utifrÄn deras motivationsutövanden.     Nyckelord: motivation, inre motivation, yttre motivation, transformellt ledarskap, transanktionellt ledarskap..

 Relativt fÄ studier har undersökt trÀnarens betydelse för motivationen hos idrottsutövarna trots att mÄnga Àr överens om att trÀnaren Àr en viktig person inom idrott (Frederick & Ryan, 1995). Syftet var dÀrför att studera trÀnarens beteende och hur detta förhÄller sig till idrottarnas motivation. Föreliggande studie Àr en enkÀtundersökning (N = 104) utförd bland kvinnliga ungdomsbasketlag. Hierarkisk multipel regressionsanalys anvÀndes för att undersöka sambandet mellan ledarskap frÄn trÀnaren och motivation hos spelarna. I likhet med tidigare studier visade resultaten att framförallt trÀnarens fokusering pÄ utveckling av idrottsliga fÀrdigheter var betydelsefull för spelarnas inre motivation.

Syftet med föreliggande studie var att inom idrottskontexten studera samband mellan idrottares upplevelser av de olika ledarskapsstilarna (1) transformativt, (2) konventionellt och (3) lÄt-gÄ med olika motivationsinriktningar inom SjÀlvbestÀmmandeteorin (SDT). I studien deltog 117 handbolls- och fotbollsspelare i Äldrarna 16-33 Är (M = 19.17, SD = 3.61). Deltagarna besvarade enkÀter bestÄende av Sport Motivation Scale-II (SMS-II) för att mÀta motivationsinriktning, Transformational Teaching Questionnaire (TTQ) för att mÀta upplevt transformativt ledarskap samt delar av Developmental Leadership Questionnaire (DLQ) vilket avsÄg att mÀta upplevt konventionellt ledarskap och lÄt-gÄ ledarskap. Resultaten visade att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt transformativt ledarskap och inre motivation samt yttre sjÀlvbestÀmmande motivation (identifierad reglering och integrerad reglering). Vidare visades att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt konventionellt ledarskap och ickesjÀlvbestÀmmande motivation (extern reglering och introjicerad reglering).

Relativt fÄ studier har undersökt trÀnarens betydelse för motivationen hos idrottsutövarna trots att mÄnga Àr överens om att trÀnaren Àr en viktig person inom idrott (Frederick & Ryan, 1995). Syftet var dÀrför att studera trÀnarens beteende och hur detta förhÄller sig till idrottarnas motivation. Föreliggande studie Àr en enkÀtundersökning (N = 104) utförd bland kvinnliga ungdomsbasketlag.  Hierarkisk multipel regressionsanalys anvÀndes för att undersöka sambandet mellan ledarskap frÄn trÀnaren och motivation hos spelarna. I likhet med tidigare studier visade resultaten att framförallt trÀnarens fokusering pÄ utveckling av idrottsliga fÀrdigheter var betydelsefull för spelarnas inre motivation.  Mindre sjÀlvbestÀmd motivation var dÀremot förknippad med lÄg tillfredsstÀllelse med sin egen prestation. Studien visade ocksÄ att amotivation var högre ju Àldre spelaren var, vilket Àr viktigt för trÀnare att kÀnna till och försöka motverka för att kunna behÄlla fler unga flickor inom idrotten..

Den hÀr uppsatsen handlar om motivation i arbetslivet och hur chefer och medarbetare ser pÄ detta fenomen. Det vi tar upp Àr hur organisationen pÄverkar och vilken inverkan kommunikation och ledarskap har pÄ motivationen. Uppsatsen inleds med hur en offentlig organisation kan se ut och betydelsen av mÄlformulering för de som arbetar inom organisationen. DÀrefter tar vi upp relevanta motivationsteorier och gÄr in pÄ vad motivation Àr. De tvÄ sista delarna tar upp hur kommunikation och ledarskap pÄverkar motivationen hos medarbetarna. Vi valde att göra vÄr undersökning pÄ en kommunal förvaltning som har till uppgift att motivera klienter till egenförsörjning.

Titel: En utvÀrdering av de anstÀlldas arbetsmotivation vid LantmÀterietTitle: An evaluation of the work motivation of the employees at LantmÀterietLevel: Final assignment for Batchelor Degree in Business AdministrationDepartment of Business AdministrationUniversity of GÀvleBOX 6052 GÀvleSwedenAuthor: Söderberg AnnaDate: 2006-06-08Supervisor: Gaddefors JohanEngvall ErikaPurpose: The main purpose of this study is to create a picture of the leadership,communication and organisation cultures effect on the motivation.Nyckelord: Motivation, ledarskap, kommunikation, organisationskultur, LantmÀterietKeywords: Motivation, leadership, communication, organisation culture, LantmÀteriet.

Ledarskap har genom historien förÀndrats frÄn att styra till att leda. Teorier och studier kring sÄ kallat transformativt ledarskap har de senaste decennierna fÄtt stort genomslag. Internationella studier har visat att transformativt ledarskap ökar tillit, arbetstrivsel och motivation. Den hÀr studien undersöker effekterna av transformativt eller sÄ kallat Utvecklande Ledarskap (ULL). En enkÀtundersökning genomfördes inom tvÄ svenska organisationer (N = 37) dÀr medarbetare skattade sina chefers Utvecklande Ledarskap, sin egen motivation, trivsel och tillit till ledaren.

Den hÀr studien handlar om arbetsmotivation pÄ tvÄ Àldreboenden i GÀvleborgs lÀn. Vi gjorde en jÀmförelse mellan ett privat Àldreboende och ett kommunalt Àldreboende för att undersöka hur arbetsmotivation diskuteras pÄ enheterna. Syftet med studien var att se om det fanns skillnader mellan det privata och det kommunala boendet samt mellan chef och medarbetare i definitionen arbetsmotivation. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi oss av en kvalitativ semistrukturerad intervjuform. Det vi i huvudsak kom fram till var att arbetskamraterna, de boende och att prestera bra var de mest framtrÀdande faktorerna till arbetsmotivation.

Motivation Àr ett centralt begrepp inom psykologisk forskning och Àr vÀsentligt i organisationer för att skapa förstÄelse om hur aktiviteter pÄ arbetet pÄverkar anstÀlldas motivation och prestation. Motivationsfaktorer förklaras bero pÄ bÄde inre och yttre drivkrafter. De inre drivkrafterna styrs av individens intressen och tillfredsstÀllelse i arbetsuppgifter pÄ arbetet, medan de yttre förklaras som exempelvis belöning och att uppnÄ företagsmÄl. Denna studie bygger pÄ Ätta intervjuer dÀr syftet var att undersöka subjektiva upplevelser av inre och yttre motivation pÄ arbetsplatsen. Resultatet analyserades med hjÀlp av metoden meningskoncentrering vilket uppvisade 4 teman i faktorn inre motivation: frihet, vÀlbefinnande, mÄl och delaktighet.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka skillnader och likheter i motivation mellan ideellt och kommersiellt ledarskap genom att beskriva och analysera hur ledare i sex organisationer arbetar med motivation.Fottler (1981) visar pÄ de skillnader som finns mellan dessa organisationstyper. Vidare beskrivs Herzbergs (1964 tvÄfaktorsteori som behandlar hur medarbetare kan motiveras genom antingen inre- eller yttre motivationsfaktorer, sÄ kallade motivations- och hygienfaktorer.Den ideella sektorn saknar mÄnga av de incitamentsinstrument som den kommersiella besitter, exempelvis lön, vilket medför att de i större utstrÀckning motiverar med hjÀlp av Herzbergs (1964 motivationsfaktorer som litteraturen föreskriver. De kommersiella ledarna verkar dock medvetna om vikten av att motivera genom dessa. En annan faktor som ocksÄ pÄverkar ledarskapet Àr organisationsstorleken..

Bengtsson Catarina & MÄnsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnÀra undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Denna studie undersökte om det fanns ett positivt samband mellan transformellt ledarskap och autonom motivation samt medierande effekter pÄ, autonomi, relaterande och kompetens (Deci & Gagné, 2005). 104 personer har deltagit i studien, 54 kommer frÄn en kyrka i Norra Sverige och 49 kommer frÄn ett försÀkringsbolag. 67 (64.4 %) av deltagarna Àr mÀn och 37 (35.6 %) kvinnor. Det transformella ledarskapet mÀttes genom instrumentet (TLI) Transformellt Ledarskaps Inventorium (TjÀrnberg, 2007). Den autonoma motivationen mÀttes genom en anpassad variant av (SRQ) Self Regulation Questionnare (Ryan & Connell, 1989).